Förra veckan önskade jag mig mer sommar, men nu ser jag fram emot svalare temperaturer och höstens projekt.
När barnen ville ta kvällsdopp hakade jag entusiastiskt på och överraskade mig själv med både ett, två och tre dopp. Några dagar senare är jag nu mer än redo för lite svalare temperaturer. Jag ser fram emot att kunna göra intervjuer utan att känna svetten rinna längs ryggraden. Jag längtar efter en löptur där den friska och svala luften fyller på med mer energi och får en att orka springa lite till.
Hemma planerar jag hösten och vinterns projekt och botaniserar i floristernas tips inför våren.
Jag läser recept på italiensk risotto med smörstekta kantareller, soppor, grytor och pajer som gör sig bäst när kvällarna är mörka och stearinljusen fladdrar. Jag tror att jag börjar bli redo för höst, hur känner du?
