Kommunernas taxor för fastighetsägare fortsätter att öka. Förra årets höjningar av avgifter för vatten och avlopp, elnät, fjärrvärme och avfall var de högsta på flera decennier.
Kommunernas taxor för fastighetsägare fortsätter att öka. Förra årets höjningar av avgifter för vatten och avlopp, elnät, fjärrvärme och avfall var de högsta på flera decennier. I genomsnitt ökade kostnaderna med 13 procent för landets fastighetsägare, vilket är den största höjningen sedan mätningarna började för trettio år sedan. I ett tjugotal svenska kommuner uppgick de kommunala taxehöjningarna till mer än hela hyreshöjningen.
Detta innebär att fastighetsägarna i dessa kommuner inte får täckning för kostnader för exempelvis reparationer, tillsyn och skötsel av sina fastigheter. Om denna utveckling får fortsätta kommer det att få allvarliga konsekvenser för den svenska bostadsmarknaden. De stigande kostnaderna, i kombination med ett dubblerat ränteläge och höjda personalkostnader, leder till att de ekonomiska marginalerna för fastighetsägare krymper. Följden blir att möjligheterna till renoveringar och nybyggnation minskar.
Om de kommunala taxorna och avgifterna fortsätter att öka, riskerar Sverige att få färre hyreslägenheter, vilket omedelbart påverkar människors möjlighet att flytta, studera och etablera sig. Denna utveckling riskerar att hämma den långsiktiga tillväxten och hindra kommunernas ambitioner att växa och utvecklas.
Fastighetsägarna önskar att kommunpolitikerna i länet engagerar sig mer i frågan om taxehöjningar och konsekvenserna av dessa. Det är viktigt att förstå att de kraftiga höjningarna de senaste åren har påverkat fastighetsföretagandet och den svenska bostadsmarknaden negativt. En ökad medvetenhet om dessa konsekvenser är avgörande för att skapa en hållbar och långsiktig utveckling.
Fastighetsägarna i Kalmar län föreslår att varje kommun tar initiativ till att utveckla en lokal taxestrategi, med målet att avgifterna inte ska överstiga Konsumentprisindex (KPI) övertid. Det är också nödvändigt att ställa tydliga krav på effektivisering av de kommunala tjänsterna.
I de lokala taxestrategierna bör dessutom en rimlighetsprincip införas. Höjda taxor måste alltid stå i proportion till den service och de tjänster som kunden får. Det måste dessutom alltid löna sig att spara och minska förbrukningen. Trenden i dagsläget, där fasta avgifter ökar samtidigt som de rörliga avgifterna kopplade till faktisk användning minskar, går emot de klimatmål som Sverige har satt upp. Taxorna måste konstrueras så att det blir mer fördelaktigt att minska förbrukningen.
