Nina och Willem Källmodin har skrivit sin fjärde bok tillsammans, ”De dödas skog”. Det är en spökhistoria som utspelar sig på en avlägsen gård på landet.
Nina och Willem Källmodin Bonnier Carlsen
222 sidor
Willem Källmodin är född 2008. Tillsammans med sin mamma Nina, som är skolbibliotekarie, skriver han spökhistorier för barn. Deras fjärde bok heter ”De dödas skog”. Berättelsen utspelar sig på en gammal förfallen gård som ligger lite avlägset ute på landet. De enda grannarna är två damer i ett hus, och det saknas täckning för mobiltelefonerna. Här ska Moa gå på en filmkurs på höstlovet tillsammans med fyra andra ungdomar ihennes ålder. Moa är lite nervös men hon ser fram mot att lära sig mer om att filma, och hon blir snart kompis med Gabbe, en annan av deltagarna.
Efter en tid börjar de tycka att de två kvinnorna som leder filmkursen inte verkar ha så bra koll på hur man leder en kurs, men så börjar det hända andra saker som tar över deras uppmärksamhet. Moa ser ljuspunkter som rör sig i skogen på kvällen och hon får känslan av att någon, eller något, bevakar henne. Och från skogen hör hon mystiska ljud. När hon och Gabbe letar efter ett bra ställe att filma på går de in i ett gammalt övergiver hus på gården. Där hittar de spår som tyder på att någon har sysslat med magi eller trolldom där. Spåren leder vidare till något som blir verkligt farligt för alla på kursen.
Skräckhistorien i De dödas skog är en konven- tionell variant av tanken att de döda kan uppstå från sina gravar för att hota de levande, och i den här berättelsen är det inte bara en idé eller en fantasi. Här är det en fara på riktigt. Historien är väl uttänkt och effektivt berättad. Jargongen och samspelet mellan ungdo- marna känns autentisk, men personteckningen är överlag lite ytlig.
Gunnar Molin recensent
