Fågelinfluensan H5N1 fortsätter att öka och sprida sig till nya arter, däribland däggdjur. Forskare vid Linnéuniversitetet undersöker nu hur flyttfåglar bidrar till smittspridningen.
Fågelinfluensa och den dödliga virusvarianten HS5NI utgör ett konstant hot mot tama och vilda fåglar, med ett ökande antal utbrott som även drabbar andra arter, inklusive däggdjur. Vid Linnéuniversitetet kartlägger man hur flyttfåglar för med sig smittan till nya platser och samarbetar med internationella forskare för att stoppa spridningen.
”Det finns alltid en risk att de här virusen plötsligt börjar kunna infektera människor”, säger Jonas Waldenström, professor med fågelburna sjukdomar som specialområde.
Sommaren 2023 observerade Jonas Waldenström ett stort utbrott bland skrattmåsar vid Slottsfjärden i Kalmar. Hundratals döda fåglar samlades upp, och smittan spreds vidare norrut längs kusten, vilket resulterade i tusentals döda skrattmåsar av den högpatogena fågelinfluensan HSNI1.
Waldenström var inte förvånad över utbrottet. Forskning vid Linnéuniversitetet har under lång tid studerat influensavirus hos vilda fåglar. Virusutbrotten har historiskt sett skett på vintrarna, men på senare år har viruset börjat stanna kvar även under sommaren och sprida sig till fler fågelarter, inklusive havsfåglar. Viruset har därefter spridit sig till Nord- och Sydamerika samt Antarktis.
Nya observationer visar att allt fler däggdjur infekteras. I Europa har rävar, minkar och grävlingar drabbats, medan sälar i Sydamerika och kor i Nordamerika nyligen har påverkats. Forskarna försöker nu förstå hur viruset sprids i den omfattning det gör, med en hypotes om att vissa fågelarter kan bära på viruset utan att visa symptom, vilket möjliggör smittspridning över långa avstånd.
”Tänk att du har ett virus, en sjukdom som påverkar dig extremt mycket och försöker springa ett maraton. Det är samma sak för fåglar som flyttar. Om den har en virusinfektion som gör att den mår riktigt dåligt, då blir spridningen inte mer än ett par hundra meter och inte hundratals mil som fåglar kan ta sig. Vi vet att simänder bär på många lågpatogena influensavirus utan att bli sjuka. En möjlighet är att det här viruset har anpassat sig för att bli mildare hos änderna, eller att de har byggt upp en typ av immunitet tack vare att de blivit infekterade utav väldigt”, förklarar Waldenström.
