Diabetesförbundet bildades i maj 1943, bland annat på grund av en oro för bristande tillgång till insulin. Ordförande i förbundet är idag 35-åriga Björn Ehlin, som var fyra år när han fick diabetes. Han har varit förtroendevald på olika sätt inom Diabetesförbundet i snart 20 år. Nu besvarar han KalmarPostens frågor om förbundet och om diabetes genom tiderna. Artikeln publicerades 21 november 2021
Ordförande Björn Ehlin: ”Vi på Diabetesförbundet är med och påverkar”
Hej Björn Ehlin!
Hur bildades Diabetesförbundet och varför?
– Diabetesförbundet bildades bland annat på grund av en oro för bristande tillgång till insulin. Under årens lopp har flera frågor varit aktuella, bland annat frågan om fritt insulin. Diabetesförbundet var även med och startade den första diabetesmottagningen och en av de första utbildningarna för diabetessjuksköterskor samt utbildning för medicinska fotterapeuter. Nuförtiden är det högskolorna som håller i utbildningarna och sjukvården har diabetesmottagningar.
Hur är det att leva med diabetes nu jämfört med för 100 år sedan?
– För hundra år sedan var diabetes en dödsdom, från det att man fick diagnosen avled man inom ett år. Från att insulinet kom för 100 år sedan började man överleva längre och längre. Det gick också hand i hand med den tekniska utvecklingen. Man började förstå hur man skulle dosera insulinet, kontrollera rätt och följa upp. Det har gjorts enorma framsteg. Vården baseras på forskning, och man ser vad som har gett resultat. Man har utvecklat behandlingarna inom vården och det har kommit nya hjälpmedel.
Hur jobbar ni på förbundet?
– Det vi jobbar med i stora drag är att påverka beslutsfattare för att personer med diabetes ska få rätt stöd. Vi ser vad våra medlemmar har för behov. Mycket handlar också om att man ska kunna träffas och utbyta erfarenheter. En vuxen person träffar diabetesvården en till två gånger per år, men man har ju diabetes hela året och vi vill skapa en kontaktyta. Vi ska även sprida kunskap och det senaste inom forskning, som ett kompetenscentra.
Hur många föreningar finns det under er?
– Vi har två typer av föreningar; regionföreningar, till exempel Länsföreningen i Kalmar län, och sedan har vi drygt 80 lokalföreningar runt om i landet, så som Diabetesföreningen Kalmar-Öland med omnejd.
Hur är det att ha diabetes i Sverige jämfört med i andra delar av världen?
– Det är stor skillnad att leva med diabetes i Sverige jämfört med i många andra delar av världen. Vi har tillgång till kostnadsfritt insulin. I en del delar av världen finns det inte ens tillgång till det, det finns inte infrastruktur och insulin ska hållas kylt. I många länder kostar insulin mycket. Vi kan ta USA som exempel. Har du inte en försäkring där som täcker medicinkostnader kan insulin kosta runt 15 000 kronor per månad. Ibland kommer det upp förslag om att ta bort kostnadsfritt insulin i Sverige, men vad skulle hända om man gjorde det? Folk kommer börja ransonera sitt insulin.
Skulle du säga att det finns fördomar om diabetes i dag?
– Ja, det finns fördomar och mycket handlar om hur det såg ut förr. Vissa fördomar har levt kvar genom åren, exempelvis att man inte får äta vissa saker. Så såg behandlingsmetoderna ut för flera årtionden sedan. Det finns även fördomar att diabetes är något man orsakat själv. Ja, livsstilsfaktorer har en påverkan på diabetes typ 2, men det är också genetik som ökar risken att man får det. Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där kroppen attackerar sig själv och slår ut insulinproduktionen. Det är inget som man kan påverka på något sätt.
Vad jobbar ni med idag?
– Det som vi jobbar mycket med i dag är tillgången till vård. Får man tillgång till all den vård man behöver? Saknas vissa kompetenser? Har alla tillgång till de hjälpmedel som behövs för att kontrollera sin diabetes? I dag skiljer det sig mellan regioner och var man bor i landet. Många frågor handlar om rättigheter och exempelvis har skolorna skyldighet att se till så att det finns personal med kompetens om diabetes.
Hur ser du på framtiden för diabetiker?
– Framtiden ser jag väldigt positivt på ur perspektivet att det sker mycket forskning och utveckling, så vi med diabetes får mycket som underlättar för oss i vardagen. Kunskapen ökar. Något som också är aktuellt är rätten att ta körkort. Från årsskiftet är det ett nytt regelverk, så nu kan personer med typ 1-diabetes ansöka om att få ta alla typer av körkort och inte bara för personbil som det varit. Från nästa år finns möjlighet att vara yrkesförare. Ambulanssjuksköterskor får idag jobba bak i ambulansen men inte köra och från nästa år kan de ansöka om att göra det också. Vi på Diabetesförbundet är med och påverkar.
